onsdag 29 augusti 2012

Inget ont som inte har något gott med sig

Min son är en hejare på engelska, och det tack vare dataspelen. De flesta spelen är på engelska, och så chattar och skypar han med folk från hela världen. Han har ett enormt engelskt ordförråd för att bara vara 12 år. Så det är en av fördelarna med dataspelandet.

Engelska i skolan har han alltså haft väldigt lätt för. Det är inte många nya ord han lärt sig där. Nu när han börjar med ett nytt språk blev det lite tuffare. Han satt med sin första spanskaläxa idag, han skulle lära sig tio meningar. Han fick traggla och nöta in orden, han kunde bara ett ord sedan innan. Det är nytt för honom, att behöva plugga in ett språk. Det är bra att veta att man kan det också.

Kanske borde vi försöka hitta ett spanskt dataspel till honom...

tisdag 28 augusti 2012

Jag önskar

Önskar ibland att jag hade haft ett trauma att skylla all ohälsa på. Något att kunna arbeta med i terapi, att sakta ta mig ur, eller åtminstone lära mig hantera. Tänk så enkelt det vore (i jämförelse).

Står där istället nu med en ohälsa som uppstår pga min känslighet. Någonting händer i min närhet och jag ballar ur, kan inte hantera alla känslor som väller upp.

I september är det 20 år sedan jag blev sjuk första gången, då drabbades jag av en kort reaktiv psykos. Inget att fira precis. Däremot kan jag fira att det är 10 år sedan, i december, jag hade en psykos sista gången. Jag önskar jag kunde säga det var sista gången i mitt liv, definitivt. Sätta punkt.

(Så var det depressionerna, de återkommer tyvärr fortfarande...)

Viktlös

Gled ned en stund i bassängen idag. Till sist kom vi alltså iväg igen. Simmade lååångsamt till en början, bara njöt av viktlösheten. Så skönt så.

Fick i alla fall till slut ihop 1000 m.

söndag 26 augusti 2012

Sensommarvandring

Vandrat små skogsstigar och bestigit Romeleåsens näst högsta topp, Romeleklint. Luktat skogens dofter, andats den friskaste av luft djupt ner i lungorna. Sett björkar börjat gulna, stoppat björnbär i min mun, låtit vinden rufsa till mitt hår. Njutit.

Njutit. Njutit...

Njuter fortfarande.

lördag 25 augusti 2012

Det är sån jag är

Märkbart trött efter första arbetsveckan så jag stannade hemma ikväll. Maken fick gå själv på grillfesten. Grämer mig inte över vad jag missar. Jag var inte på humör. Jag ska vara på väldigt gott humör om fester ska kunna bli kul. Det tar på krafterna att vara utåtriktad.

Don't hide yourself in regret
Just love yourself and you're set
I'm on the right track, baby
I was born this way, born this way


fredag 24 augusti 2012

Han fick sitt rätta straff

Breivik har fått sin dom och han är straffrättsligt tillräknelig. Det var ju en lättnad. Att han skulle vara otillräknelig var för mig helt uteslutet. Han visste ju precis vad han gjorde, allt var planerat in i minsta detalj. Det skulle aldrig en psykotisk person klara av.

Jag är lättad, jag vill inte pga av min psykiska ohälsa buntas ihop med en så genomgående ond människa.

Tillbaka i ekorrhjulet igen

Första arbetsveckan har gått.... bra. Har haft trötthetschackningar efter lunch, jag tror jag får börja dricka kaffe på förmiddagarna, så ska det nog lösa sig.

Väl hemma på eftermiddagen är jag trött, psykiskt trött av alla intryck som blir på en arbetsplats. Jag orkar bara sitta och glo som en ko. Det är avigsidan med att jobba, att jag blir så trött när jag kommer hem.

Annars känns det rätt skönt att komma iväg, det är roligt att träffa arbetskamraterna, mina arbetsuppgifter känns intressanta igen. Så ja, det känns bra :)

Nu gäller det bara att bibehålla lugnet, att inte börja stressa. Låta allt ha sin tid. Befinna mig här och nu och inte tänka i förväg på framtiden. Det blir det svåra.

torsdag 23 augusti 2012

Rocka loss

Var inne på Malmöfestivalen igår kväll. Såg först Soundtrack of our lives. Kul att se dem igen, men jag har sett bättre konserter med dem. Det var lite lågt tempo. Sen blev det Granddaddy som jag aldrig hört förr. De var ok, lite söt stämsång, påminde om Nada Surf, Teenage Fanclub och Weezer.

Till sist blev det the Hives, och de var riktigt roliga att se. De var alla klädda i frack och hög hatt. Musiken öser, och sångaren for runt på scenen, hoppade, sparkade och klättrade på högtalare. Han gav allt. Han pratade mycket med publiken och fick igång den. Det var säkert 2000-3000 personer på Stortorget. Det var show, en upplevelse, en glädjespridare. <3 <3 <3

Och så fick jag dansa, eller i alla fall gunga lite till musiken. Bara en sån sak!

måndag 20 augusti 2012

Två läsupplevelser

Innan floden tar oss av Helena Thorfinn tar oss till ett myllrande Bangladesh där biståndsarbetare jobbar för de fattiga bangladeserna. Boken har fokus på en svensk kvinna och hennes medföljande man, men man får även möta bangladesiska kvinnor som slåss för ett bättre liv. Man blir väl insatt i biståndsarbetets sidor och avigsidor, kulturkrockar, globalisering, orättvisor. En bok som inte lämnar en oberörd.

Ett arabiskt vemod av Abdellah Taïa är en självbiografisk berättelse av en homosexuell marockansk man. Han blir som 12-åring utsatt för ett gruppvåldtäktsförsök som präglar honom. Han förälskar sig sedan i män som antingen avfärdar honom eller sätter sig över honom. Det är en tänkvärd bok om kärlek. Författaren har ett vackert språk. (Enbart 110 sidor...)

söndag 19 augusti 2012

Allting har en ände

Semestern är nu slut. Det har varit bra veckor, en skön blandning mellan nytta och nöje. Jag känner mig skönt utvilad och energin har kommit åter. Det enda som det varit för lite av är bad, jag har bara badat tre (!) gånger.

Jag börjar arbetsveckan med min lediga dag, känns bra ;)

lördag 18 augusti 2012

Bror Duktig i farten igen

Fi hjälpte mig att tömma hans rum och sen har jag målat om hans väggar. Det blev vitt, med en grön fondvägg. Idag bar vi alla grejor på plats igen.

Det blev riktigt bra! (om jag får säga det själv...?)

Senare i höst ska jag fortsätta med vårt sovrum, det ska också bli vitt. Från att ha varit ett väldigt färgglatt hus går vi nu över i det vita stadiet ;)

Fokus: förhindra spelberoende

Vi pratade om dataspelandet, jag och Fi. Han är väl medveten om att han spelar för mycket. När jag sa 'spelberoende' hajade han till. Att det kanske är så illa hade han inte tänkt sig. Han är inte spelberoende än, men han ligger risigt till, han ligger väldigt nära att dippa över.

Det går inte att låta honom själv ta ansvar för sitt spelande som vi gjort det senaste året. Han fixar det inte. Det är upp till oss vuxna att vara på honom med blåslampa och få honom att göra annat också. Tjata, tjata och aldrig ge upp.

Det har gått bra att få honom att sluta spela, att ta längre pauser, efter vårt samtal. Han har dock lite svårt att aktivera sig med annat. Läst har han gjort, och det är ju bra. Vi pratar mycket, ännu bättre.

Det ska bli skönt att skolan börjar på måndag, bra med lite rutiner att luta sig mot.

måndag 13 augusti 2012

Spelberoende eller 'bara' problem med sitt spelande?

Överväger att ta kontakt med Spelberoendes Riksförbund för att min son bara spelar och spelar sina dataspel. Det är i stort sett omöjligt att få honomn att göra något annat.

Läste en artikel idag i Sydsvenskan där de uppmanade en att ta kontakt i tid. Det är lättare att ändra vanor och beteende om man är yngre. Lättare att ta en fight med en 12-åring än med en 16-åring. True.

I sommar har det blivit mycket låt-gå-beteende hos oss. Har inte orkat tjata på honom för att få honom att göra något annat.

Ska ta ett snack med min son om situationens allvar. Nu. Om han inte ändrar sina vanor får vi söka hjälp.

söndag 12 augusti 2012

Why?

Efter resan helt uttröttad psykiskt. Så tråkigt att jag inte kan göra något roligt utan att bli så fullkomligt utmattad efteråt.

Tur att jag har en veckas semester kvar att återhämta mig på.

fredag 10 augusti 2012

Semester i storstaden- en reseberättelse

Vi tog bilen till Berlin i 5 dagar. Hade köpt en guidebok, men för en gångs skull planerade vi inte resan in i detalj, utan vi tog dagarna lite efter vad vi kände för. Det blev riktigt lyckat, avslappnat och intressant!

Vi var vid Brandenburger Tor, Checkpoint Charlie med museum, Holocaust memorial, Judiska museet, Naturhistoriska museet, Zoo, akvariet, slottet Charlottenburg.... Vi har promenerat minst en mil varje dag, och så har vi shoppat en del förstås.

Vi bodde riktigt bra, för en gångs skull. Centralt och fräscht hotell med många restauranger runt hörnet i trygga kvarter.

Jag hade fasat för att det skulle bli värmebölja och hett ute, men istället var det perfekt lagom temperatur. 16-25 grader och uppehåll.

Vi körde med GPS vilket fungerade väldigt bra. Vi kom fel ett par gånger, men hittade snabbt rätt igen. Det var mycket trafik, men inte hetsigt som det kan vara i t.ex. Stockholm. På söndagen när vi körde till Berlin blev det tvärstopp på autobahn flera gånger. Vi tappade 1.5 timmar på det. På hemvägen var färjan vid Rostock 1 timme försenad. Annars gick det bra att köra.

Kan inte påstå att det var direkt billigt, utan snarare dyrt som i Sverige. Kanske något billigare tack vare att euron stod lågt.

En resa att minnas och som hela familjen var nöjda med. :)

torsdag 2 augusti 2012

Hon är äntligen hemma

De kom hem ikväll, de sju ungdomarna som hälsat på en kompis i Hamburg. Fyra tjejer och tre killar. 16 år. På resande fot utomlands, utan vuxet sällskap. En av dem var min E.

Allting har gått bra, de har haft en toppenresa.

Jag är stolt över dem att allting gick så bra, att de skötte sig exemplariskt. Jag är stolt över mig själv, och alla de andra föräldrarna, som släppte iväg dem på detta äventyr.

Kan tilläggas att de bodde hemma hos killen i Hamburg, och där fanns det ju vuxna. Men ändå... ;)

Hoppas, hoppas

Vi har varit bortresta i fem dagar, och jag har varit så duktig där hemma hos mamma och pappa. Det har bjudits på kakor, efterrätt och godis, och jag har sagt nej tack till det. Lagom stora portioner och inget småätande mellan måltiderna. Jag har varit så duktig, så duktig, känns riktigt bra!

Imorgon bitti ska jag väga mig, och jag hoppas att jag får belöning med en liten viktminskning. Hoppas, hoppas...

Boktips :)

Jag hade ro att sitta och läsa och tog mig igenom Extremt högt & otroligt nära av Jonathan Safran Foer på bara några dagar. Den rekommenderas! Jag satte den direkt i händerna på mamma.

Den handlar om excentriska Oscar, tio år, som försöker komma över sorgen efter sin pappa som dog i Twin Towers-attacken. Han och hans mamma kan inte riktigt nå varandra i sin sorg. Oscar får fatt i en nyckel som varit pappans, och ger sig ut på jakt efter det saknade låset. Han träffar en hel rad trevliga människor. Historien om hans farmor och farfar nystas också upp.

Charmig och mysig berättelse om ett nutida New York. Finns på ett bibliotek nära dig ;)


Bild hämtad från bokus.com