Kroppen i fokus

Under hela min sjukskrivning har jag sett till att vara i rörelse:

*En promenad varje dag på 30-90 minuter. Jag har flera rundor i stan, i skogen och längs havet som jag alternerar mellan.
*Ett-två yinyogapass i veckan. Antingen här hemma själv, eller hos min väninna, i en liten grupp.
*Nu de senaste veckorna, när vädret blivit sämre och jag inte velat gå ut, har jag hittat tillbaka till dansen. Jag dansar på mitt svarta köksgolv till musik, i en salig blandning av musiksorter. The Raveonettes, The Sonics, Depeche Mode, Adele, 22 Pistepirkko, The Kooks, Ossler, Sort sol, The Jam, Lloyd Cole and the Commotions, The Soundtracks of our lives, Mando Diao mm mm mm. Jag har en lista på Spotify som jag ökar på allt eftersom. Är uppe i 10 timmar dansmusik som jag kör på random play. Har som mest dansat i 100 minuter i ett streck. Helt underbart.

Jag vet att det är viktigt att jag rör på mig för att inte humöret ska dala. Därför har jag fokuserat på denna kroppsrörelse det senaste året, det har fått prio ett. Bara jag rör på mig varje dag så spelar det sedan inte någon roll vad jag får uträttat i övrigt.

I juni minskade jag min antidepressiva medicin till ett minimum. Jag har inte behövt öka dosen i höst/vinter, trots mörkret. Jag mår bra utan och det känns väldigt bra. Lite ökat sömnbehov nu de senaste veckorna, men humöret är på topp.

Kroppsrörelse är min medicin.

Havsbris

Vi gick en lång promenad idag också, längs havet i Falsterbo. Friskt och skönt. Och vackert.

Indiansommar

En sådan härlig dag! Tid för vandring i Häckeberga naturvårdsområde. Med finaste maken, finaste mamma och finaste pappa. En liten födelsedagsvandring.

Sensommarvandring

Vandrat små skogsstigar och bestigit Romeleåsens näst högsta topp, Romeleklint. Luktat skogens dofter, andats den friskaste av luft djupt ner i lungorna. Sett björkar börjat gulna, stoppat björnbär i min mun, låtit vinden rufsa till mitt hår. Njutit.

Njutit. Njutit...

Njuter fortfarande.

God mad, möed mad, mad i rättan tid

Jag har inte gjort annat än ätit de senaste två dygnen känns det som. Nu vill jag inte äta igen förrän jag blir riktigt vrålhungrig. Inget fel på maten, den har varit jättegod, det blir bara lite för mycket. Felet är väl att jag rört på mej för lite i förhållande till alla kalorier jag stoppat i mej.

Två promenader har det blivit idag. En timme mitt på dagen i gnistrande solsken med hög klar luft. Och så en halvtimme på kvällen, då det var kallt, -13, och alldeles stjärnklart. Det är härligt med vinterpromenader.

Jag hade dock behövt röra mej mycket mer känner jag.

Mätt i magen

Vinterpromenad i Sandby efter en god tvårätters middag och mättnad i magen. -3,5 grader och vindstilla, riktigt behagligt att vara ute. Det knarrar mysigt under skorna. Vi är dock så gott som ensamma, bara en och annan hundägare är ute. Vi går igenom kyrkogården, här och där är en lykta tänd. Någon har åkt skidor fram till sin grav.

När vi kommer till bron över bäcken kommer änderna fram och tigger mat. Vi har inget med oss så vi går till Coop och handlar en limpa fransbröd. Änderna är hungriga och slåss om brödbitarna. Det är ett himla liv på dem, ingen tystnad vid matbordet precis. Jag tror alla änder fick sej åtminstone en liten munsbit i sin mage.

Dagens goda gärning :)

Kvällspromenader

Stegräknartävlingen har fört med sej något riktigt mysigt; vi har börjat med kvällspromenader här hemma. Jag får med mej F och Fi ut, en och en eller båda samtidigt. Är vi alla tre, cyklar Fi istället för att gå. Är det bara han och jag så håller han mej sällskap gåendes. Det blir mysiga små samtal under tiden.

Vi går inte så långt, ca 2 km. Alltid samma runda. Enda variationen är att vi byter håll. Vi brukar gå efter maten, när disken är undanstökad, när alla dagens måsten är slut. Tempot är inte särskilt högt. Vi möter inte många andra därute. Det är något rofyllt över dessa promenader, behagligt.

Jag vill att vi fortsätter med dessa promenader även efter att stegtävlingen tagit slut. Jag tror nog jag kan övertala de andra, för de verkar tycka det är mysigt de med. :)

Höstpromenad

Vi åkte till Skärva naturreservat utanför Karlskrona idag. Det var en härlig höstdag med klarblå himmel och hög, klar luft. Vi vandrade i ett ganska lugnt tempo genom bokskog, över ängar och längsmed havet.

Det är mycket värdefullt för mej att vistas i naturen. Jag mår så bra av det. Naturen tillåter allting, inte bara det vackra och fulländade utan även det risiga och döende. Jag hämtar mycket kraft ur mina promenader i naturen. Idag gjorde jag även några fynd i trä som jag ska jobba lite med därhemma.

Vi hann med en liten tur in på Ronneby konsthall också. Det var en keramiker och fyra textilkonstnärer som ställde ut. Jag kände mej inspirerad av deras verk, ville hem på en gång och prova att arbeta med nya material.

Dagen avslutades med trerätters middag i brasans sken. :)