tisdag 2 april 2013

Fotona är min tidsmaskin

Vi har en digital fotoram som visar bilder från 2001 just nu. Barnen var små, E 5 år och Fi 1 år. Jag kan inte förstå att det är 12 år sedan, det känns som igår. Mina fina barn, så små, så tätt intill mig, så nära alltid. Det var intensivt, intensivt, intensivt. Sakta, sakta har de tagit sig längre och längre bort ifrån mig. De står, de går, de springer ifrån mig. Nu behövs jag bara när de behöver något, när något negativt händer, då kommer de till mamma.

Jag kan på många sätt sakna de där småbarnsåren. Åren rinner iväg utan att jag märker det. Vart tar de vägen?

1 kommentar:

Anonym sa...

Det undrar jag också! :) / Yvonne