lördag 26 september 2009

Perfektionismens lockelse och fall

Att bläddra i heminredningstidningar är great. Allt är så vackert, prydligt, snyggt, ordentligt, matchat, välordnat, välstädat, inne, rätt, ja you name it. Jag brukar drömma mej bort i dessa reportage. Tänk om jag hade pengar, vad jag kunde handla till mitt hem då. Resa till fjärran länder och inhandla exotiska möbler och ting. Gå på auktioner och köpa läckra antika möbler. Gå i de dyra butikerna och handla designade varor. Jag skulle ta hjälp av en inredningsarkitekt som såg på mitt hem med en utomståendes ögon och plockade bort allt som var fel och onödigt. Tänk om alla dessutom höll ordning på sina saker och plockade undan efter sej.

Tänk om allt vore sådär perfekt i mitt hem. Inga udda stolar, möbler i matchande stilar, minimalistiskt, stramt, återhållet. Några enstaka tavlor som prydde väggarna, i perfekt matchning mot soffgruppen under. Allting undanplockat, inga pappershögar på köksbordet, inga smutsiga kläder droppade runt hela huset, ingen disk kvar framför TV:n, alla leksaker perfekt nedplockade i sina märkta lådor... Inte en pryl för mycket, inte en möbel som är fel. Tänk om...

Ärligt talat skulle det ju betyda att maken övergivit mej och barnen flyttat hemifrån! Rent ut sagt inget liv! För vem skulle vilja bo där - egentligen?

Jag vill kunna se att någon verkligen bor här, lever här, någon med en historia och ett aktivt och kreativt liv. Jag vill inte ha mitt hem perfekt stylat. Det skulle inte vara jag.

Inga kommentarer: