torsdag 11 oktober 2012

It was not for me

Nähä, jag ropade visst hej lite för tidigt, jag hade inte hoppat över bäcken...

Jag har under veckan fått tillbaka olika symptom. Symptom som jag brukar få innan det slår över i psykos. Jag blev livrädd och ångesten blossade upp. När ångesten blev olidlig tog jag Zyprexa igen och jag mådde inom ett par timmar mycket bättre.

Det fanns ingen annan utväg. Jag vill absolut inte bli psykotisk igen.

Jag har gjort ett försök, kroppen fick var utan Zyprexa i 2,5 veckor. Visst är det nedslående att det inte fungerade, men det viktigaste är att jag håller mig frisk. Det gör mig inget att knapra mina piller.

Jag är bara en skör person. Verkligheten tar sig för långt in i mig utan piller, jag är så känslig för allt. Verkligheten kryper in i mig och jag känner för starkt. Med Zyprexa kan jag hålla livet lite på avstånd.

3 kommentarer:

MissManic sa...

Du försökte och det tycker jag är starkt!! Jag skulle aldrig våga sluta med mina tabletter

Katarina sa...

Tyvärr är det så att vissa av oss måste äta någon eller några mediciner för att överleva, eller för att inte gå in i depression, psykos eller vad det nu må vara. Jag har också provat att sluta men fick snällt börja knapra igen efter 2 veckors uppehåll. Inte roligt alls men det andra alternativet är ännu mindre roligt, så det är bara att träna på radikal acceptans. Styrka!

Ingela sa...

Tack för era kommentarer <3