Livet behöver inte vara utstuderat händelserikt. Det vet jag ju. Jag vet att det räcker att bara vara, att finnas till. Men så ibland trasar allt sönder, jag får ångest över att jag inte är så occupied som "alla andra".
Att det ska vara så svårt ibland att landa i sig själv och känna att det räcker. Att känna att jag duger som jag är även om jag inte umgås med en massa människor eller hittar på en massa andra saker hela tiden.
Jag säger bara mindfulness, mindfulness, mindfulness - bring me home...
1 kommentar:
åh ja, jag håller med dig!!
Skicka en kommentar