Motståndaren

Matmonstret visar tyvärr sitt fula tryne då och då och jag har inget att sätta emot. Oftast är det på kvällarna då jag tagit sömnmedicin. Jag går som i sömnen och plockar på mig det ena och det andra ur kylskåp och skafferi, går tillbaka till sängen och äter. På morgonen vaknar jag med smulor i sängen och glas och tallrik bredvid och förstår inte hur det gick till, att jag inte hade något att sätta emot.

Jag har gått ned 13 kg ändå, sedan i november. De sista två månaderna har jag dock inte tappat så mycket, det var påsken med alla goda middagar som satte allt ur spel tror jag. Jag skulle vilja tappa 5 kg till, det får väl ta den tid det tar. Och jag får försöka stå emot matmonstret även kvällstid. Det är bara att inse att matmonstret är min ärkefiende.

Socker i 'nyttigheter' och onyttigheter

Att undvika eller begränsa sockerintag från kända sockerkällor är inga problem, där vet man ju att det innehåller mycket socker. Jag tänker på t.ex. godis, saft, kakor, läsk, glass. Sk onyttigheter.

Faran är när socker tillsätts i mat som marknadsförs som nyttig. Då tror man ju att den är ok och man är inte medveten om att man får i sig en massa socker. Jag tänker på t.ex. fruktyoghurt, müsli, sylt, smoothies, joser. Det finns fler exempel i Sockerfilmen.

Jag tittar sedan flera år på innehållsförteckningarna och på mängden sockerarter bland kolhyderaterna. Men det händer ju att man missar ibland. Vi missade en müsli som vi trodde var ok och som vi ätit i flera månader, men när jag kollade den igen? hade den tillsatt socker.

Efter att ha sett Sockerfilmen inser jag att man måste vara mycket noggrannare.

Vi har också bestämt oss för att sluta med joser och sylter.

Varför tillsatt socker är så mycket farligare än naturligt

Ett litet komplement till förra inlägget (om man orkar läsa istället för att se en film):

http://kurera.se/fruktos-gor-oss-feta/

Har du sett sockerfilmen än?

Om du inte slutat äta socker än är detta filmen som definitivt kommer att lyckas att få dig att sluta! Se den!

http://www.svtplay.se/video/6614800/sockerfilmen/sockerfilmen-avsnitt-1

Om du inte orkar se den; undvik sockerbovarna: processad mat, halvfabrikat, joser, fruktyoughurt etc.

Stolt över mig själv

Jag har äntligen krossat matmonstret och börjat gå ner i vikt. Jag började i november och har nu tappat 8 kg, dvs 2 kg/månad. Det har börjat märkas på byxorna, de har blivit lite större ;) Så skönt så. Jag behöver dock gå ner ytterligare 12 kg för att nå trivselvikten. Det kommer att gå.

Jag följer ingen särskild diet utan äter det jag tycker om, men jag äter mycket mindre. Det gäller att göra av med fler kalorier än vad man stoppar i sig förstås, därför är rörelse varje dag jätteviktigt. Tre gånger i veckan går jag snabb stavgång i 6 km för att bränna lite fett. Annars går jag långa promenader eller dansar. Och så gör jag yinyogan.

Sen ska man hålla vikten när man är klar, det blir den stora utmaningen. Får inte börja tröstäta, kvällsäta eller äta för stora portioner.

Dragkamp

2005-06 lyckades jag gå ner 20 kg i vikt. Övervikten hade jag fått av att tröstäta när jag mådde dåligt. Jag höll vikten i tre år. 2009 bytte jag ut Risperdal mot Zyprexa och då kom matmonstret in i mitt liv. Sen spelade det ingen roll om jag mådde bra eller dåligt. Jag har aldrig varit med om något liknande matsug, aldrig krävt mat på samma sätt förr i mitt liv. Jag vet inte på hur lång tid men jag har givetvis gått upp de där 20 kg igen. Det är nog ett under att jag inte gått upp ännu mer. Efter ett tag gick matmonstret i dvala, men vikten bestod.

Det är först nu jag känner på allvar att jag vill ta tag i vikten. Nu har dragkampen börjat. Under dagen lyckas jag dra in på maten så pass att jag skulle kunna gå ner i vikt om det inte var för matmonstret. Hon vaknar ur sin slummer på kvällarna. Jag har måst ta insomningstablett under en tid och lagom till när den börjat verka sätter matmonstret in stöten. Jag drivs upp ur sängen och äter både det ena och det andra i någon slags halvkoma. Sedan somnar jag och sover som en stock, mätt i magen som en nymatad bebis. Men ner i vikt går jag alltså inte.

Min syster sa en gång att har man en gång varit överviktig så strävar alltid kroppen tillbaka dit om man har lyckats gå ner i vikt. Det är som om fettcellerna som minskat kräver att bli fyllda igen. Jag vet inte om det stämmer men för mig skapar det logik. På något sätt triggar Zyprexa denna effekt. Så det är väl helt enkelt fettcellerna som är mitt matmonster. Det är fan i mig ingen lätt fiende jag tampas med.

http://www.fromamouth.com/2013/03/dragkamp/

(Jag ska bli så slim som henne och orka hålla emot eländes matmonster)

Varför allt detta socker?

Jag tycker om att laga mat ifrån scratch men ibland tycker jag att det är skönt med färdigmat. Färdigmat kan man ha de dagar man har tidsbrist eller ont om ork och inspiration. Det händer emellanåt. Det finns dock ett problem med färdigmat. Jag förstår inte varför det är socker i var och varannan produkt man köper. I efterrätter och kakor kan jag tycka att man får räkna med att socker ofta är en huvudingrediens. Men i riktig mat som t.ex. köttbullar, fisksoppa eller bernaisesås, varför har man över huvud taget socker som ingrediens där??? Socker behövs inte för smakens skull. Jag har aldrig socker när jag lagar mat. Utom i efterrätter och kakor, och då minimerar jag sockerhalten så gott det går.

Kan det vara så att producenterna vet om att folk ofta är omedvetet sockerberoende? Att folk gillar matvarorna och att kroppen 'kräver' att få äta det igen, för att kroppen känner av sockret och vill ha mer? Ja, det är i alla fall vad jag tror. Jag ska ta och skriva till de producenter där jag upptäckt att de har socker i färdigmat och klaga så får vi se vad som händer.

Mellan skurarna

Idag blev det bärplockning i trädgården. Mellan skurarna fick jag ihop 3 l röda vinbär, 1,5 l vita vinbär och 3 l krusbär. Jag har kokat sylt i två omgångar. Så imorgon är det dags för pannkakor igen. Nu har vi fyra sorters hemgjord sylt att ta av.

Hälsningar bror Duktig

Matsug: go away and never come back!

Eländes elände! Det går inte alls bra med min 'diet'. Frukost, lunch, middag, dessa måltider fungerar. Recepten är kanonbra i min nya receptbok, vi äter alla med god aptit och hyllar recepten - så långt så bra. Men sen mellan måltiderna. Då har jag tänkt ett mellanmål på eftermiddagen, punkt. Problemet är att det blir alldeles för stort. Jag bara äter och äter och äter. Och sent på kvällen är jag vrålsugen likaså, och äter då med.

Totalt får jag i mig alldeles för mycket mat. Jag är sugen på något att äta mest hela tiden, från eftermiddagen och framåt. :(

Jag har en känsla av att jag har regredierat. Jag beter mej som ett litet spädbarn igen. Framåt eftermiddag, kväll bara äter och äter och äter jag. Och så älskar jag att ligga ner. Vill helst bli omhändertagen... Ja, jag vet att jag hade det väldigt bra som spädis. Fullkomligt trygg var jag då. Det är klart skönt att återvända till den känslan, det är ju ett väldigt trevligt tillstånd. Att äta mycket och gott och att lata sig ;) men jag vill ju inte gå upp i vikt på kuppen!

Hur tar man sig ur en regression? När har man läkt färdigt? Hur kan man hjälpa på processen? Vad ska man lära sig?

Nu skulle jag ju haft en bild på mig själv som liten, men då var kameran trasig, så jag har fått sno en från nätet

Att göra det enkelt för sig

Att göra middagar så enkla som möjligt har blivit ett vinnande koncept för mig. Då går det att ha gäster hemma utan att vara på gränsen till nervsammanbrott när gästerna kliver in genom dörren. Det blir inte sämre mat för det,  bara enklare recept som sköter sig självt och inte kräver så mycket pyssel. Och sen är det ju det att jag lärt mig delegera arbetsuppgifterna också...;)

Nu hade vi till och med gäster både nyårsafton och nyårsdagen, det gick hur bra som helst. Simple is queen.

Svamprisotto och störtandet av en diktator

Vi åt veckans sista recept från Linas matkasse ikväll. Det blev svamprisotto med ugnsstekta grönsaker. Det var himla gott! Jag hade köpt till lite rostbiff eftersom familjen inte är så förtjusta i bara grönsaker (utom jag!) så alla blev nöjda och mätta i magen.

Till efterrätt hade vi knäckebröd med ost. Det var himmelskt gott med Saint Agur + fikonmarmelad - åh vilken perfekt smakkombination!

Jag stod i köket och lyssnade på radio när jag lagade maten och hörde meddelandet om att Mubarak har avgått och så det Egyptiska folkets jubel. Helt fantastiskt! Ett steg på vägen mot demokrati! Nu hoppas jag att folket gör rätt i att lita på att militären ska sköta sina kort - för folkets bästa.

God mad, möed mad, mad i rättan tid

Jag har inte gjort annat än ätit de senaste två dygnen känns det som. Nu vill jag inte äta igen förrän jag blir riktigt vrålhungrig. Inget fel på maten, den har varit jättegod, det blir bara lite för mycket. Felet är väl att jag rört på mej för lite i förhållande till alla kalorier jag stoppat i mej.

Två promenader har det blivit idag. En timme mitt på dagen i gnistrande solsken med hög klar luft. Och så en halvtimme på kvällen, då det var kallt, -13, och alldeles stjärnklart. Det är härligt med vinterpromenader.

Jag hade dock behövt röra mej mycket mer känner jag.

Julafton 10.55 PM

We made it all the way through, with no stress what so ever. :)

Gästerna fick fika , Kalle Anka och julklappar. De fick lite glögg före maten och tre rätters middag och alla blev mätta (vi hade mat åt lika många gäster till...). Vi lyckades fixa allt och det blev lyckat trots att huvudrätten blev lite försenad. Sist men inte minst blev det många härliga, glada skratt på vägen.

Det blev helt enkelt en helgjuten julafton. Tack alla gäster för att ni ville fira med oss. Stora julkramen =D

Dan före dan

Efter frukosten imorse blev det raka vägen ut och skotta. På vissa ställen var det 1 dm djup snö, på andra 5 dm. Vinden hade placerat snön lite som den ville ;)

Vi var tvungna att ge oss ut på vägarna, vi behövde samla in mer mat och dryck. Första stopp var Dalby frukt. Vi tog vägen förbi Lund istället för genvägen via Hardeberga. Vi ville liksom inte fastna i en snödriva någonstans så här på lille julafton,( att fastna i en snödriva har vi prövat och det är inget roligt...)

Jag tog sedan (ett sista) varv på Ica Andersson medan F och Fi fixade en gran.

Pastalunch och sedan rödkålskok. Koka kola. En andra vända ut och skotta. Lite mat till fåglarna. Koka knäck. Och så granen klädd - i år höggs den inte egenhändigt ned, tyvärr blev traditionen bruten pga vädret.

Nu har vi (stressfri) jul i vårt hus. Imorgon ska det fejas och sedan är gästerna så välkomna så.

Biverkningar

Jag bytte ut en medicin somras. Den jag hade innan var så gammalmodig sa min läkare. Den nya var modern och mycket bättre. Efter att ha levt med den i ett halvår måste jag ge honom rätt och säga att den fungerar riktigt bra.

Det enda abret är att medicinen ger ett otroligt SUG efter mat som biverkning. Det är inte så himla roligt. Jag har gått upp 8 kilo sen i juni. Suck....Det är helt otroligt svårt att hålla emot matsuget.

Jag har en samtalskontakt, pratar med honom all efter behov. Han sa, jamen rid på det där suget, vänta ut det, rid på suget som på en våg. Det går över. Men det är lättare sagt än gjort. Suget efter mat tar över, det är otroligt svårt att stå emot.

Jag har diskuterat matproblemet även med min läkare. Han undrar hur mycket jag rör på mej. Jag cyklar ju till jobbet 11 km nästan varje dag,och jag går promenader. Ja men tänk hur du skulle sett ut om du INTE rört på dej så mycket kläcker han ur sej.

Som om det skulle vara någon tröst...