Det svämmar över

Fy för sören vad grejor man har! Jag har börjat packa nu och det tar ju aldrig slut! Väldigt mycket grejer har vi. Det svåra är att veta hur mycket av det vi har i källaren som får plats på det nya stället. Vinden var lättare att tömma. Där var det mest gamla leksaker, de har vi sålt och gett bort. I källaren finns allt möjligt bråte, vad kommer vi egentligen att ha nytta av, det är frågan? Tid tar det, massor. Många beslut är det.

En dag i taget

Jag satt i måndags kväll och funderade över hur jag skulle klara av att jobba på tisdagen igen. Då hade jag varit ledig i tio dagar. Avkopplande ledighet, där jag varvat packande av flyttlådor med att titta på film och vara ute och gå.

Nu är arbetsveckan slut. Jag klarade av den :) Jag har tagit en dag i taget och det fungerade.

Vissa mäklare är riktiga myglare

Jag förstår inte hur vissa mäklare vågar mygla när det gäller detaljer kring en bostadsförsäljning, bara för att klämma ut några extra tusenlappar ur köparen och få sig tillgodo några extra hundralappar själv. Tänker de inte på sitt rykte? Speciellt nuförtiden när det finns sociala medier där man snabbt kan sprida information, good or bad...

Själv råkade vi ut för "garderobstricket" när vi nu köpte lägenhet. På ritningen var det utritat en garderobsvägg i ett av sovrummen. Vi trodde naturligtvis att garderoberna då var inkluderade eftersom de fanns med på ritningen. Men nähä. Vid kontraktskrivningen säger säljaren att garderoberna inte ingår. "Nej de är ju inte inritade enda intill väggen i ändarna på ritningen" säger mäklaren snabbt. Jag och F kände oss snuvade på kakan, men vi bråkade inte, utan insåg bittert att vi naturligtvis borde frågat mäklaren tidigare ifall garderoberna ingick. (Jag vet inte om garderober är att räkna som fast egendom som det är i byggnader enligt Jordabalken. En lägenhet är ju ingen byggnad.)

Några dagar senare får vi ett brev (som vi bestämt) om saker som säljaren ville överlåta till oss. Bland annat lite byggmaterial på vinden, gardinstänger, en tjock-TV mm. Dessutom vill de sälja garderobsväggen till oss, för 15.000 kr, halva nypriset, "som hittat". Jag trodde inte mina ögon. Vi hade ju trott att de behövde ha med sig garderoberna till sitt nya boende, att det var därför de inte ingick, men nu kändes det som om de bara ville klämma ur oss lite mer pengar, garderoberna var de inte intresserade av för egen del. Och mäklaren var helt med på det. Så jävla sniket!

En sak är säker, vi är inte intresserade att köpa garderoberna för så mycket pengar. Då köper vi hellre nya på IKEA och monterar själva. Så nej tack.

Och nu frågar väl ni, vem var mäklaren? Nej, jag säger inget än, kanske säger jag det inte alls. Nu ska vi först få tillträde, sen får vi se om jag berättar. Det viktiga för mig är att berätta ATT sånt här kan hända så att ni läsare undviker det.



PS Kan ju tilläggas att säljarna inte var nöjda med det pris de fick för lägenheten, kanske var det därför de ville ha ut mer. Men jag förstår inte att mäklaren kan vara med på noterna.

Nytt år nytt liv

Nyårsdagen, 1 januari. Det känns fräscht. En nystart är här. En chans att nollställa sig själv och börja om från början. Ett bokslut över vad som har varit bra och vad som har varit dåligt.

Det sammanfaller väl med vår flytt i februari. Jag rensar bland våra saker och packar bara det vi verkligen vill ha med oss. Rensar och gör bagaget lättare.

Ett nytt liv.

Rensa ut

Vad man samlar på sig mycket! Vi har en vind och källare där vi lagrat en massa bråte. Idag har vi rensat på vinden - det blev inte mycket kvar av det som låg där. Vi beslöt att skänka bort eller sälja allt - en massa leksaker. Känns väldigt bra att göra sig av med det. Så nu är det bara källaren kvar...

Att flytta är himla bra - ett tillfälle att göra sig av med saker :)

Lite kultur

Idag var vi på Dunkers kulturhus i Helsingborg där det var en fotoutställning jag ville se : Sagor och minnen – Fotografier av Cooper & Gorfer

Favoritbilden:

The truth the whole truth and nothing but the truth

"Att berätta är en sorts plikt.
Ett sätt att hedra och att sörja och att minnas.
Föra minnets kamp mot glömskan."

Ur: Torka aldrig tårar utan handskar av Jonas Gardell

Äntligen kan jag glädjas

Jag har varit orolig ganska exakt i en månad nu, med varierande styrka. Idag tog oron slut. Idag skrevs kontraktet, idag sålde vi vårt hus definitivt. Jag kunde äntligen pusta ut.

Oron började för en månad sedan när vi skrev kontrakt på vår nya lägenhet. En fantastiskt rolig händelse som jag borde vara glad över. Men det kunde jag inte; vi hade ju kvar huset att sälja. Oron förtärde mig. Jag mådde fruktansvärt vissa dagar. Helvetet på jorden.

Jag har mått så dåligt förut men då har jag "flytt" antingen in i psykos eller depression på en gång. Jag har inte orkat uthärda. Men den här gången stannade jag kvar i känslan, den fick finnas där, jag fick rida ut stormen. This too will pass. Så trots att jag mått så förbannat dåligt vissa dagar så har jag ändå vunnit detta slag; jag har hållit mig frisk. Det känner jag mig väldigt stolt över. With a little help from my medicines...

En stund i sagornas värld

Tog en tur in i sagornas värld idag. Tänk, där känner jag mig väldigt välkommen. Det blev ett kärt återsseende av Gandalf och Bilbo på nya äventyr i The Hobbit: En oväntad resa.

Jag kände väl igen mig i Tolkiens värld, uppbyggd av Peter Jackson. Det var ingen tvekan om att den hängde ihop med Sagan om ringen. Jag gillade vad jag såg. Mycket. Den är ett måste om man gillar Tolkien.

Lång väg till acceptans

förbannade sjukdom som fäller mig
gång på gång

trots att jag borde vara glad
anfaller istället ångesten kraftigt
med medicinhöjning som följd

det är svårt att ta