Kroppen i fokus

Under hela min sjukskrivning har jag sett till att vara i rörelse:

*En promenad varje dag på 30-90 minuter. Jag har flera rundor i stan, i skogen och längs havet som jag alternerar mellan.
*Ett-två yinyogapass i veckan. Antingen här hemma själv, eller hos min väninna, i en liten grupp.
*Nu de senaste veckorna, när vädret blivit sämre och jag inte velat gå ut, har jag hittat tillbaka till dansen. Jag dansar på mitt svarta köksgolv till musik, i en salig blandning av musiksorter. The Raveonettes, The Sonics, Depeche Mode, Adele, 22 Pistepirkko, The Kooks, Ossler, Sort sol, The Jam, Lloyd Cole and the Commotions, The Soundtracks of our lives, Mando Diao mm mm mm. Jag har en lista på Spotify som jag ökar på allt eftersom. Är uppe i 10 timmar dansmusik som jag kör på random play. Har som mest dansat i 100 minuter i ett streck. Helt underbart.

Jag vet att det är viktigt att jag rör på mig för att inte humöret ska dala. Därför har jag fokuserat på denna kroppsrörelse det senaste året, det har fått prio ett. Bara jag rör på mig varje dag så spelar det sedan inte någon roll vad jag får uträttat i övrigt.

I juni minskade jag min antidepressiva medicin till ett minimum. Jag har inte behövt öka dosen i höst/vinter, trots mörkret. Jag mår bra utan och det känns väldigt bra. Lite ökat sömnbehov nu de senaste veckorna, men humöret är på topp.

Kroppsrörelse är min medicin.

Lyx dessa förvärvsarbetande dagar

Visserligen är det himla motigt att gå upp på morgonen när resten av familjen får ligga kvar i sina sängar och sova. Men det har ju sina fördelar också, och det är att komma hem igen på eftermiddagen. Då är diskmaskinen urplockad och disken iplockad. Elden brinner i braskaminen. Maten står på spisen. Allting är fixat. Så då kan jag också känna mig lite ledig. Det känns lyxigt.

Och så har jag bara två dagar kvar att jobba detta året.

Så glad - choklad choklad

Så mycket att vara glad för... små saker och stora

Var på isotopterapiavdelningen igår för att kolla vad det är för fel på min sköldkörtel. Det var bara en inflammation som ska läka ut av sej själv. Skönt, då slipper jag jodbehandling och hormonpiller!

Jag fick brev idag av en kär väninna som jag inte hört av på länge. Skönt, då vet jag att hon har det bra!

Nu när jag bara jobbar 20 timmar tyckte jag att jag har tid att läsa mer, så jag tog upp prenumerationen av tidningen Vi igen. En alldeles utmärkt tidning. Jag fick första numret idag. Ser fram emot att sjunka ner i en skön fåtölj med den ikväll.

Jag har minskat i vikt 4 kg på 2,5 veckor och sötsug/matsug är som bortblåst. Jag säger bara GI. "Jag rear ut min 'mage' - allt ska bort"

Och så vädret förstås, sol och värme gör mej glad :)

Min lilla ängel

Jag kommer hem från jobbet. Lagar smånigom mat, dukar, äter i sällskap av Fi. I slutet av måltiden kommer E hem. Jag lägger mej på soffan och tänker mej att vila, bara en liten, liten stund, innan jag tar hand om disken.

E ropar på mej efter ett tag (slumrade jag till?) och när jag kommer ut i köket är allting undanstökat, E har fixat allt.

"Du skulle se ditt leende" säger hon.
"Det är så här man gör mammor glada" svarar jag.