Kroppen i fokus

Under hela min sjukskrivning har jag sett till att vara i rörelse:

*En promenad varje dag på 30-90 minuter. Jag har flera rundor i stan, i skogen och längs havet som jag alternerar mellan.
*Ett-två yinyogapass i veckan. Antingen här hemma själv, eller hos min väninna, i en liten grupp.
*Nu de senaste veckorna, när vädret blivit sämre och jag inte velat gå ut, har jag hittat tillbaka till dansen. Jag dansar på mitt svarta köksgolv till musik, i en salig blandning av musiksorter. The Raveonettes, The Sonics, Depeche Mode, Adele, 22 Pistepirkko, The Kooks, Ossler, Sort sol, The Jam, Lloyd Cole and the Commotions, The Soundtracks of our lives, Mando Diao mm mm mm. Jag har en lista på Spotify som jag ökar på allt eftersom. Är uppe i 10 timmar dansmusik som jag kör på random play. Har som mest dansat i 100 minuter i ett streck. Helt underbart.

Jag vet att det är viktigt att jag rör på mig för att inte humöret ska dala. Därför har jag fokuserat på denna kroppsrörelse det senaste året, det har fått prio ett. Bara jag rör på mig varje dag så spelar det sedan inte någon roll vad jag får uträttat i övrigt.

I juni minskade jag min antidepressiva medicin till ett minimum. Jag har inte behövt öka dosen i höst/vinter, trots mörkret. Jag mår bra utan och det känns väldigt bra. Lite ökat sömnbehov nu de senaste veckorna, men humöret är på topp.

Kroppsrörelse är min medicin.

Svandansare

Det blev bio ikväll, Black Swan. Den var omtumlande. Jag hade inte väntat mej att den skulle vara så otäck - jag vet inte hur många gånger jag hoppade till och sjönk ner i fåtöljen. Natalie Portman var mycket övertygande i denna skildring av en ballerina vars liv pendlade mellan verklighet och hallucinationer.

En bräcklig kvinna i en väldigt krävande omvärld, och med höga krav på sej själv. Nån' som känner igen sej?

En sann dröm

Jag hade en hemlig dröm i tonåren om att bli professionell dansare, men jag hade det mot mej att jag var för stor. Kvinnliga dansare är små nätta varelser som utan problem kan bli lyftna i dansen av någon stark manlig dansare. Jag var lång med kraftig benstomme, passade inte alls som dansare. På den tiden dansade jag jazzbalett.

Istället har jag tittat ganska mycket på professionella dansare. Jag älskar att se hur de rör sina kroppar, de har perfekt kontroll över varje muskel. Det är en härlig uttrycksform.

För ca 15 år sedan började jag dansa frigörande dans, eller creative/transforming dancing som det heter på engelska. Jag har dansat regelbundet varje vecka vissa år, andra gånger har jag åkt iväg för att dansa heldagar, ofta flera dagar i rad. Jag dansar även här hemma för mej själv i vardagsrummet.

Jag har dansat i alla dessa år, men bara för att jag inte uppträder i dans har jag inte ansett mej vara en riktig dansare. Men det är jag ju! Det slår mej nu att jag är ju en Dansare med stort D! Jag har inte perfekt kontroll på mina muskler, men jag dansar, jag uttrycker mej genom dansen. Min dröm om att vara en Dansare är sann!

Halleluja!

För att fira det har jag hyrt en lokal en gång i veckan enda fram till jul. Två timmar har jag ett helt dansgolv för mej själv och min dans. Det känns ruggigt rätt.

Virvlar

Jag ligger uppkrupen i sängen och känner hur varje muskel i kroppen dunkar av trötthet. Jag kunde knappt ta mej uppför trappan. Det var ett under att jag orkade ta hand om disken efter maten. Samtidigt känner jag en sådan tacksamhet och glädje.

Jag har dansat... igår kväll och hela dagen i dag. Helt underbart var det! Det blir ett sådant fantastiskt möte med framför allt mej själv, men även med alla andra dansare. I ordlöshet kan kroppen röra sej som den själv vill. Utan krav på att det ska vara på ett speciellt sätt.

Vi dansar oss igenom de 5 rytmerna under ledning av Berit Hague (äntligen är hon i Skåne igen!) Vi flödar och låter varje impuls få ett uttryck. Vi dansar staccato och rörelserna blir tydliga och skarpa. Vi skakar loss i kaos där allt återhållet får sitt utlopp. Vi dansar lyriskt, och den nya energin blir rörelse. Vi dansar stillhet där allting får komma till ro i acceptans.

Vi virvlar, sparkar, lever, blundar, ler, skrattar, gråter, njuter, andas, mjuknar, öppnar upp, älskar, möts, är, är och är. Återhållen energi omvandlas till kreativt uttryck. Kroppen är helt fri i dansen. Det är helt fantastiskt!

Förhoppningen är då att jag ska bära med mej detta ut i vardagen, detta varande i absolut närvaro och medvetenhet. Att leva livet, det vill säga, i medveten närvaro, mindfulness.