Hovmästar'n, det sprattlar en fluga i mitt vin!

Nu finns det ju ingen hovmästare här hemma, så jag får ta bort flugan själv. Ja, jag tyckte jag gjort mej väl förtjänt av ett glas rött efter denna dag. (Det tyckte tydligen flugan också.)

Vi har haft ena halvan av stora trädgårdsröjarhelgen idag. Klippt 110 meter häck och ansat lite på buskar här och där. Klippt, sågat, räfsat, burit, ja gud vet allt, i 5 timmar. En 4 m hög syrénbuske som behövde föryngras strök med, liksom det halvdöda hagtornsträdet. Det är med sorg i hjärtat jag sågar ner träd, men hagtornet gick tyvärr inte att rädda. Det blir ved till vår kamin istället. Och hängmattan får vi flytta till två andra träd.

Mellan varven satt vi i skuggan under blodboken och pustade och drack vatten. Det blev många vilopauser för det var rätt varmt. Puh!

På slutet gick det på ren vilja. Jag är helt slut i hela kroppen. Nu får kroppen vila i 12 timmar innan det är dags att köra med allt klipp på tippen.

Det har gått suveränt att vara så aktiv så många timmar i sträck. Att jobba med kroppen är inga problem, det är bara en njutning. Återstår att se hur det går på jobbet när jag börjar på tisdag. Där är det bara hjärnan som jobbar tyvärr.

Nu sitter jag här och njuter av hur duktig jag har varit idag och av hur fin och välfriserad trädgården blivit. Doften av blad finns fortfarande i mina näsborrar.

Växtkraft

Jag vänder trädgården ryggen några dagar, en vecka, och allting har exploderat när jag kommer tillbaka. Det ser plötsligt väldigt vildvuxet ut. Lite för vildvuxet för min smak.

Idag har jag börjat ta mej an buskarna för att klippa dem i ett lite mindre format än de just nu befinner sej i. Jag tänkte för en gång skull börja klippa buskarna så att jag orkar göra ett bra jobb med dem, och istället lämna häckarna till sist. Att klippa buskar och häckar är sommarens största trädgårdsjobb. Det ska få ta några dagar i anspråk i år, allt ska inte stressklippas på samma dag som det brukar.

Jag njuter av att grönskan är här. Det kommer dock till en gräns när det blir för mycket. Så när häckar och buskar är klippta känns det mer välskött i trädgården. Som att klippa sitt slitna hår. En tillfredsställelse.

Lite för kallt ännu

Det måste bli lite varmare innan jag vågar köpa och plantera min klematis - men så här fin ska den bli när den blommar i sommar:

Spaljéjakt

Vi har haft en fantastiskt fin dag idag och som vanligt inspirerar det till trädgårsarbete. När nu ett av vindskydden kring vår uteplats vält i stormen häromdagen, passade vi på; dags att byta dem till spaljéer som vi tänkt på så länge.Vi mindes båda två att P&G i Sandby har haft spaljéer. Men icke, det hade de slutat med. Vi körde istället till Staffanstorp. Vi var inte ensamma om idén denna dag. Någon slags mässa var det på Skåneplantor och fullt av folk. Inga spaljéer här heller.

På Hornbach i Malmö hittade vi dem. De sattes på plats på en gång vi kom hem - det blev kanonfint, lite öppnare mot trädgården än innan. Mot dem ska det växa röda klematis som jag ska köpa nästa helg.

Det är roligt att planera nytt i trädgården =D

Inspirerande sol

Solen lyser på en klarblå himmel idag. Jag blir så glad av det! Vi var tvungna att köra till Flyinge Plantshop för att köpa fröer och lite såjord. Nu ska här försås gurka, tomat, diverse blommor mm.

Jag kunde inte motstå ett snyggt plantstöd. Jag ska flytta min klematis (som inte vill ta sej) närmre huset, så ska den få växa på plantstödet istället för på ett träd.

I år ser jag riktigt fram emot att få ta hand om min trädgård, jag har tid och det ska bli riktigt roligt. =D

Höstdag i trädgården

Dagens insats var att kratta undan valnötens löv och dra upp de vissna majsplantorna ur jorden. Det är himla skönt med trädgårdsarbete, bara det blir lite i taget och inte ett enda stort MÅSTE.

Höst i trädgården. 2

Vi har en relativt vildvuxen trädgård. Relativt säger jag för vi har ju rabatter och vi klipper gräset, men det är inte så perfekt välskött som våra grannar pensionärerna har. Alltså vildvuxet i jämförelse.

Vi har många buskar som får växa som de vill. Flera är väldigt stora och vi har bara ansat lite ytterst för att de inte ska bli alltför omfångsrika. Förra gången jag klippte buskar ordentligt var för ca 7 år sedan. Då försökte jag mej på att föryngra dem som det så fint heter. Jag klippte och klippte, men fy vad svårt det var, det såg för hemskt ut! Det slutade med att jag klippte dem jämnt en meter ovanför markytan. De fick en nystart i livet... Inom ett par-tre år var de lika stora igen - det är växtkraft det.

I söndags gav jag mej på en buske igen, en jasmin. Jag klippte av hälften av grenarna precis ovanför markytan och sedan sparade jag resten, bara ansade lite på toppen där de blivit för långa. Den blev luftig och fin. Det blev riktigt bra, jag är helnöjd! Jag ska med glädje ge mej på resten av buskarna nästa helg.

Höst i trädgården. 1

I alla år har vi väntat ut att alla löv på alla träd ska falla av innan vi krattar. Vi har alltid trott att det var enklast att ta allt på en gång, så-slipper-man-tänka-mer-på-det-principen. Man blir ordentligt trött efter att kratta 1000 m2 och sedan köra iväg med det till tippen. Vi brukar ligga ledbrutna i flera dagar efteråt. Att kratta har inte direkt varit något vi sett fram emot.

I höst tog vi ett nytt grepp på trädgårdsarbetet. Nu har vi gått ut och krattat lite efterhand som det trillat av. Först ut var valnöten, sen körsbäret och plommonen, och just nu faller blodbokens löv. Sen är det alla buskar förstås. Björkens löv får maskarna ta hand om på plats.

Detta är något helt annat. Det blir riktigt skönt att gå ut att kratta, något man ser fram emot. Inte så hetsigt-måste-hinna utan mer vilsamt. I like!